Människor. Uh.

Varför tänker inte de som ger så mycket ont till andra? Varför får de trivas med att leva med sig själva när de underbaraste varelser tar över de tankar de borde tänka?

   Jag har börjat se ett mönster. Såna där som ger ljus till andra, såna där folk bara lyser upp när de pratar med, tycks inte inse det fina de gör utan ser dåliga saker med sig själva grovt överdrivet eller som inte ens finns där. Gör sig själva olyckliga med att ta på sig skulden, överdriva skador och ta åt sig av saker gjorda vid tillfället ngn inte kan stå ansvarig för vad denne gör.

   Detta när det finns så fantastiskt många som inte inser all skit de gör.

Det är så hemskt att se personer lida av tankar som borde vara någon annanstans. Åh vad jag önskade att jag kunde flytta runt i huvuden som i ett fotoalbum och lägga saker på rätt plats. 

Jag gillar inte att tänka på sånt här. Jag får lust att slå in skallen på folk. 

Heeeeeeeej

UÄH!
Så, då har vi det sagt.
Sitter här i korridoren och är smått darrig. Hade nyss fysikprov vilket tydligen hade den effekten. Fan vad jag hatar när man ska göra saker på tid! Svarade dessutom inte ens på en fråga vilket stör mig ngt otroligt. Tänker för allt inte kolla upp vad jag borde gjort, nä, sitter här å skriver lite i stället. Trevligt.
Varför sitter jag här då? Jaa, svårt att gissa va? ;)
Prov som dessa körs tydligen samtidigt som andra klassers om jag nu ska göra det riktigt jävla lätt. Hehehh.

   Insåg förut idag att min tröjan jag går i mest hela tin' har pajat, innebär att jag måste lista ut hur man lappar saker. Jag har försökt ngn gång tidigare vilket slutade med att jag inte kunde använda byxorna jag gick i mest hela tiden så det lär ju bli öhm intressant. Att lappa saker, det är ändå sånt man borde kunna så får la försöka -.-

   Det ligger en flaska där på bänken, av ngn anledning ser det ganska fascinerande ut. Skulle vara kul att kunna måla sånt blänk, fan vad man skulle kunna psyka folk genom att hålla upp såna bilder när de kmr ut från prov som de här ÅH DÄR KOM MATZ HOPPA INTE UT GENOM FÖNSTER! :D

Mmmmmusik, Mmmmmmatz, Mmmmmammut

Jag är glad.
Trött som fan är jag också men kände att jag inte ville sova riktigt än bara för jag är så glad.
Var på läger med orkestern i helgen vilket gjorde att jag idag då var trött som fan, helt enkelt tänkt för mkt under helgen för att jag riktigt skulle trivas med det. Sen har jag ätit så ofantligt mkt med, vilket inte gjorde min mage så lycklig. Så idag gick jag runt där med ont i magen och illammående, ont i ryggen av lite för mkt sittande samt ont i huvudet för alltings jävlighet.
Hur blev jag då glad?
Sov när jag kom hem vilket fick bort huvudvärken, typ iaf. Resten är Matz fel till största delen. SURPRISE! Nä egentligen inte alls. Men åååh en sån underbar sak. Enda dåliga måste vara när jag är trött, som jag var idag då, och börjar tänka. Han är ju helt jävla underbar, vad fan gör han då med mig? Jag menar, det måste ju finnas bättre saker man kan få för sig att göra. Menar inte att jag skulle gå runt själv för att saker skulle gå ihop i mitt huvud men asså... Nej, jag tänker bara på dagen andra ser det jag ser av mig själv. Det här låter så otroligt depressivt, återigen menar jag inte att jag borde gå runt själv men vissa verkar tycka bättre om mig än vad de borde. Åååh, missar den där delen med att tycka jag har tur och bara njuta av det så länge det varar när jag är trött. Fast jag är ju glad som sagt, så om jag bara lyckas sluta tänka vore det perfa x)

Men det var ju som sagt läger i helgen och min kära Frida satt medan lill-orkestern satt å tutade på och tog kort på lite instrument och det var ju så fint så det kan vi ju ha med!
Har för övrigt öhm ja rosa hår nu då om någon skulle missat det, var så underbart vaken och alert vid frukosten där så kunde ju ta med den fina med bara för att ;)

Hoppa int ut genom ett fönster elr annat dumt så ses vi igen! :D

Krafter och motkrafter

Livet fungerar  som krafter, iaf mitt.
För er som inte sysslat med dumma små kraftpilar senaste veckorna kan jag börja med att förklara att när ett föremål är i vila (ligger still) och ngt trycker på det trycker det tillbaka lika hårt, för att det ska gå på ett ut. Större kraft som trycker åt ena hållet, större kraft som reagerar motsatt.
Senaste tiden har jag varit så jävla glad så nu var det helt enkelt dags att reagera på andra hållet så jag inte skulle flyga upp i atmosfären och sprängas som en liten ballong. Detta är ju egentligen positivt, jag vill inte vara en sprängd ballong. Meeeeen, det där att sjunka ner mot Jorden igen var inte så jävla roligt. Tkr smått synd om er som råkat ut för mitt bittra humör men i mångas fall är det helt ert fel, man ska inte komma nära mig när jag är som jag är, men känner mig skyldig iaf så det är dags att gå runt och be om ursäkt.
Men annars då? Svårt att sammanfatta på ett alls acceptabelt sätt.
Det sitter en liten gubbe med en tändare och en varm ljuskula i min mage. Förstår inte riktigt hur men Matz måste ha lyckats med att operera in den där. Den har gjort sig fint hemmastadd, det är ganska så trevligt måste jag säga :)
Sova, det har jag missat lite på senaste tiden så ser jävligt mycket fram emot att fixa det nu!

Hoppa inte ut genom ngt fönster eller annat dumt!

Nytt namn vare ja!

Numera: The Awsome Ella! :D www.theawsomeella.blogspot.com

Nitar, filmnatt och politik

Ja!
Där är alltså senaste dryga dygnet sammanfattat, i rätt ordning dessutom. Men det där var ju inte så intressant så man kanske ska gå igenom det och få till en liten text här, känns lite tidigt att sova nio så nu kör vi!

   Igår (fredag) tog vi en liten tur förbi hvit för att hälsa på min kära lilla hjärna som håller på och spelar en massa fin musik där och fortsatte sedan (utan min hjärna) för att köpa nitar. Ja, har såna där fina små vänner med svarta kläder och nitar. Jag och en annan liten kompis som inte är så nitiga kom fram till att båda liksom i smyg diggade det där med nitar och ville ha nitar vi med så då skaffade vi helt enkelt det, under ledning av en av en fin liten nitig vän så vi inte gjorde ngt dumt då. Sen kom det på ännu en till faktiskt så nu jävlar kan vi skrämma ungar!

Ja jävlar vad fina egobilder asså! Kan inte låta bli att känna mig stolt här där jag sitter trött ensam i mitt rum med mina fina nitar.

   ...Det där läste jag för mig själv med en annans sätt att prata, det var ju läskigt. Det där med, ujuj :s

Fan vad långsamt jag skriver, jag är trött.

Jo!

Hade filmkväll sen, mys mys! Helt fantastiskt mysigt! Visst, jag sov ngn timma i soffan så jag sov mest men kan verkligen inte säga att jag är särskilt utvilad för det. Vi la oss vid sex typ och lyckades då få in sex pers i en dubbelsäng vilket var ganska skillat kan jag tycka, dock flytta en efter ett tag men iaf! Där sov vi till ÅTTA då en skulle iväg på ett läger så tja, mkt sömn. 

Åh vad jag känner mig typ utmattad och tråkig, men jag är trött :( 

Fick nu världens lust att krama ett stort flygande fluffigt djur, om jag bara önskar tillräckligt mkt kanske ett tar sig hit?

Värt att testa.

Men politik ska in i bilden nu med!

Inget flygande fluffigt djur än...

Var nämligen så att jag av ngn anledning skulle iväg och öh okej rätt ord vägrar infinna sig som det fucking fluffiga djuret också tycks göra så vi kör helt obegripligt: jag vill sova.

   Nej det var feeel fel ord!

Snacka-om-bok-man-ger-ut-sakemoj var väl typ det jag hade tänkt skriva där, men blah flytta såna avancerade tekniker kör vi inte med nu intressant att man inte kan sluddra på samma sätt på ett tangentbord som i tal det vore ngt asså men oj öh ämne jaaa nu ska vi leta oss tillbaka till ämnet undrar var det kan vara häääär elr kanske dääär hehehh okej okej leta ämne såååå var äääär du okej jag tror jag bara avslutar denna fantastiskt underbara mening och fortsätter meningen (ah hoppas ni fatta den nu) på en ny mening. 

Så.

   Den människan råkar vara en sån där liberal med såna dära liberalkompisar så jag satt liksom där övertrött och trögtänkt och försökte förklara varför jag inte tyckte likadant vilket gick helt fantastiskt fenomenalt dåligt så det var ju trevligt. Det är faktiskt väldigt kul att höra andra som tycker annorlunda ibland så det var ganska trevligt bara att hehh jag fattade ju verkligen allt för just nu är jag ju helt fantastiskt smart.

Hehh.

Jag vill bara att alla ska vara snälla mot varandra :(

Glöm nu inte att det snart bli www.theAlmightyElla.blogspot.com

Otroligt viktigt :)

Fortfarande inget stort fluffigt djur :(

Hoppa nu inte ut genom fönstret eller någonting annat dumt!

The Almighty Ella goes våldsam osv osv

OjojOJ vad jag varit dålig senaste tiden, ja herrejävlar...
   Men ah, jag har haft en del att göra. En hel del asså. Så jag är ursäktad, tack. Egentligen har jag en massa att göra nu MED men det orkar jag inte just nu jag är glad jag drömde konstigt så anledning nog!
   Kom nyss från orkestern vilket ju var väldigt trevligt som det ju brukar vara men vad jag har slagit folk! Det började la på allvar när Matz som var där för att hämta kalendern min kära flöjtistvän snodde igår inte vågade gå in när vi repade. Jag gick och öppnade åt honom när vi spelade men sen satt han utanför och vägrade komma in vilket gjorde mig helt jävla förbannad och så fortsatte det liksom därifrån. Jag menar, vi är inte direkt en ordnad orkester eller något sådant som gör det det minsta förståeligt så blöh. Denna Matz som är en väldigt trevlig sak har för övrigt en trevlig liten blogg, http://lifeofmz.blogg.se/ om nu någon ville ha lite mer att göra :)

Ja justea! Jag ska ju byta namn på stället här och det börjar bli dags nu.
Sååå, i brist på annat tänker jag the almighty Ella (alltså, allsmäkiga Ella. Stämmer ju så varför inte? ;) ) Kommer inte på ngt annat så om jag inte får ett litet fint tips eller så blir det alltså om en vecka www.theAlmightyElla.blogspot.com man ska till för att hitta detta helt underbara men för tillfället otroligt dåligt uppdaterade ställe!

Jag upprepar:
www.theAlmightyElla.blogspot.com
...såvida nu ingen annan råkar heta det sen innan och jag måste komma på någonting annat...

Hade för övrigt en liten snacka-på-i-grupp-om-vad-ni-vill-inför-klassen-bara-för-att sak idag där jag lyckades säga att jag blev våldtagen i badkaret av pappa som liten när jag skulle förklara blå bollar. Jag känner mig ofantligt bra på det här med retorik. NEJ jag har inte blivit våldtagen, varken i ett badkar eller av pappa, bara för att förtydliga.

   Men nu ska vi göra lite matte kanske så här på kvällen!
...Fast nej sova...
   Men lite matte, jaaa det är bra!
...sova....

Kombinera! :D

Hoppa inte ut genom ett fönster eller annat dumt!

Att växa upp.

Att flyga är att kasta sig mot marken och missa.
Jorden kastar sig mot Solen och missar.
Jorden flyger.

Fåglar lär sina ungar flyga när de blir vuxna.
Alla är vi Jordens barn.
När vi växer upp, borde vi lära oss flyga.

Hur vanliga är flygande människor om jag får fråga?

Lite felfri logik Hedda, Hattmannen och jag kom på, inte riktigt fysik som var det vi skulle tänkt på men jajaja

Tralllalalalaaa!

Uäh! Koncentrera mig? Nä det ska tydligen vara helt omöjligt. Här tänkte jag vara duktig och sätta mig och plugga men NEJ kolla det är en blå sak utanför fönstret!
........ja det måste jag ju spela! Kan ju göra det först lite kort så fortsätter jag sen!
Oj noterna booortaaaa.
Var?
....
Gröna mappen, i mitt skåp, i skolan...
   De noterna har varit lite överallt nu faktiskt. Skrivbordet, lådan, stugan, en väska, mappen med kemigrejer, mappen med svenskagrejer, en annan väska och gröna mappen i skåpet jag inte riktigt kommit på vad som ska vara i. Vad de gör bland skolgrejerna fattar jag faktiskt inte men det får väl vara deras sak, det är den gröna mappen jag stör mig på. Varför la jag dem där?! Det ligger inget vettigt där så då får jag inte hem dem och det är faktiskt ganska så svårt att spela efter noter man inte har. Jag försökte, det gjorde jag faktisk. Jag kom ihåg första takten perfekt (en lång paus) och andra gick ganska bra den med (en lång ton och en triol, avancerat..) och så kom jag ihåg ett antal dumma (hur skriver man det här då?) trettiotvåondelar (snabba, snabba saker) sånär som på en men det kunde jag ändå inte spela ordentligt för de är dumma.
   Ja men då borde jag ju sluta spela då när jag ändå inte kan spela det jag borde men NEJ då spelar jag annat som jag iofs borde kunna snart och inte gör men fortfarande fel tillfälle och inte blev det lättare att koncentrera sig efter det nä!
   Nu har jag faktiskt en bok i knät men jag är dum nog att sitta vid datorn vilket kanske märks och så bara klagar jag vilket väl också märks i stället för att faktiskt läsa i den.

Komma på ett nytt namn skulle jag göra också ja... Öhh...
   Det hör tydligen till sakerna jag inte kan koncentrera mig på för tillfället.

Blir det bättre med kaffe?

NEJ INTE GÖRA KAFFE FÖRRÄN JAG LYCKATS LÄSA DEN HÄR SIDAN OK???!!!
Jajaja inte bli så sur sååå ta det lugnt ta det lugnt jag ska läsa.
Fan det är ju inte det här jag ska sitta med egentligen ju det är ju fel ämne men vafaaan det får bli det här i alla fall, om jag ska börja resa på mig och grejer lär det gå helt åt skogen.

Skogen?
Tänk att sitta i en lite förminskad skog gjord av typ kuddar och täcken så man kan gosa in sig bland träden och så är det varmt och mjukt och så en massa fina färger, kuddarna är lappade serru. Jaa och så flyter solen som är som ett medelstort, ljummet klot runt blad träden och så är det natthimmel som ser ut som om man typ gjorde en stor koja med mörkblått täcke med stjärnor på som tak.

Herregud -.-'

Nu ser mina träd mer ut som svampar faktiskt!
   Det växer svampträd i mitt huvud?! O.o

Nu fick jag en jävligt skum bild här.

Hoppa inte ut genom fönstret!

Sniglar, munkar, eremiter kryddade med spridda tankar

Ujujuj. Allt jag säger. Ujujuj.
Nej det är det ju inte.
Nah.
Åh vad jag älskar det ordet, nah. Helt underbart att säga!
Är väl inget ord? På sätt och vis. Jag menar, kan jag säga det och ge det en mening, det är väl just vad ett ord är?
>>ord är inom lingvistiken ett morfem eller en sammansättning av flera morfem, som betecknar ett föremål, en händelse, ett begrepp eller dylikt<< (morfem = betydelsebärande enhet i ett språk)
Det tänker jag tolka som att nah är ett ord. Så det så! Haha där kände jag mig som en envis sjuåring som står med armarna i kors och säger det typ som de snackar i barnen i bullerbyn.
Haft så otroligt mkt nu senaste att göra! Fast egentligen har jag inte haft så mycket, bara det att jag varit sjuk i typ en vecka så alla saker som att plugga har tagit ofantligt lång tid så att skriva här har hamnat ganska långt ner på listan.

  Vi stack till stugan i helgas, fint, ödsligt ställe. Där hade jag ju faktiskt tid men ingen uppkoppling. Gick och blev sjuk vilket jag varit sedan dess men jag hade en väldigt mysig morgon i alla fall :) Jag vaknade sådär fånigt tidigt utan att kunna somna om, låg och kollade ut genom mitt lilla sneda fönster i min vindsskrubb på stjärnor som gradvis försvann, himlen som gradvis gick från svart till blå och till slut hur molnen blev rosa, trädtopparna hamnar i sol och konturerna i rummet gradvis trädde fram. Det var helt underbart! Äntligen att jag fick göra saker i min takt. Allt ska alltid gå så fort, själv känner jag mig som en mix mellan en hinduisk munk och en snigel (mediterat tills jag trodde jag var en snigel? Snigel i tidigare liv och skapt för meditation? Har varit en mediterande snigel? När jaaag blir stooor ska jag snigla mig tills jag mediterar? Ngt sånt).

 Som sagt har jag varit sjuk nu senaste och jag har ju behandlat mig själv optimalt!! Jag har varit i skolan och på rep (1/4 pannkaka på 9h, nästa gång äter jag fan mat även om det innebär att vi missar bussen >.<) men sen det bästa då.. Elevkåren fixade en insparksfest så dansade runt till typ ett, vardag, skitsmart. Är inte festtypen men det var kul så ska inte klaga. Väldigt kul faktiskt, hoppade runt lite överallt så jag stötte på lite nya människor. Svårt att lära känna någon när man dansar runt men hoppas jag får chans till det senare. Jag fick en sån' där härlig känsla av att liksom det här är en underbar människa, en sån' där härlig sak. Egentligen är hela det här med att dansa väldigt intressant.. Jag kan inte dansa, jag kan verkligen inte dansa. Men är musiken tillräckligt hetsig kan man ju bara hoppa runt och veva med allt som går att veva med och då gör det ingen större skillnad om man är bra på det eller inte. När det gick lite lugnare var det nog mest komiskt att se mig, vilket det nog var ändå men nu snackar jag seriöst illa, men vafan det kunde varit värre. Blev inte direkt friskare men det är som det är, värt ändå.
Haha jo sen svimmade min kompis, två ggr faktiskt men hon tog det ganska bra. Tydligen gör hon det lite då och då. Vi luftade och vattnade henne, blev ganska mysigt i slutändan där ute på gatan. Kan nöjt säga att jag smittat henne fast nä hon är snäll jue men lite kul ändå att nä men nä det är inte braaa.

   Fick just frågan över sms om jag någonsin tänkt på att bara glömma mig och mina värderingar och leva som samhället förväntar? Har tänkt på det innan och satt å tänkte på det nu med. Jag är mer inne på motsatsen: avsäga mig allt vad passa in är och bara leva med mig själv helt på mina villkor. Skulle väl innebära att sticka ut i skogen och leka eremit och jag har så svårt att fatta vad jag tänker om det. Jag trivs med mig själv, jag skulle klara det i ett tag vet jag säkert och antagligen trivas ganska så bra på det viset men jag gillar människor. Det är när jag är med andra jag verkligen är glad och det är genom andra jag förstår saker. Glad eller tillfredsställd? Asså jag vet inte. Varför ska allt vara så dumt anordnat varför TÄNKER inte människor? När jag tänker efter, att leva i ett jägar- och samlar samhälle, det har sin charm.

   Sen har vi en otroligt stor sak att processa här: jag måste byta namn på bloggen. Jag har börjat inse att det väl inte är så smart att ha namnet som namn när det är ett ovanligt namn :/ Jag har tänkt på det men det går nästan helt kasst. Jag måste väl fråga någon om hjälp, är låst på saker som I Ellas huvud, Livet på ett moln å tja, nu kom jag inte på mer...

Hoppa inte ut genom ett fönster!

Per är oskyldig, multitasking och små mängder filosofi

Mina aggressioner mot det mesta men felaktigt riktade mot Per (min flöjt heter Per för er som inte visste det) försvann då jag med mening gick några minuter försent till min fika så jag skulle vara tvungen att halvspringa dit, otroligt smart drag. Sen dess har det liksom bara varit otroligt kul! Kanske inte det bästa rent produktivt att räkna matte med alldeles för roliga personer som blev nästa steg men det var ofantligt kul! Jag närapå kvävdes ett antal gånger. När jag räknade matte. Låter lite fel. Jaja.

Sov över tio timmar men är redan trött, sitter splittrad mellan någon film som faktiskt är ganska så bra, funderingar på var mina hörlurar kan tänkas ligga och tja, jag sitter ju här och skriver så att skriva kanske? Oj nu blev allt väldigt förvirrat fick telefon också. Multitasking! HA! YESSS FAN VA JAG ÄR SMART!! >:D hehe nä nu överdriver vi kanske lite och det kanske är dags att förklara innan jag fortsätter skriva där jag var innan.
Jo.
För ett tag sedan, vet inte riktigt när (ett år? Två? Mindre än så?) så ett tag sen får duga, fick vi läsa på lite om vad vi ville inom naturvetenskap. Jag lästa på lite allmänt om tid och rum med syftet möjligheter att se till baka i tiden, ta sig tillbaka, möjliggöra att kunna se tillbaka i framtiden och andra hållet runt vilket blev ett helt underbart ambitiöst projekt jag aldrig riktigt hann avsluta men var fantastiskt kul (nördigt, inte alls. Min fritid gick åt till att läsa Hawking.). Den teorin jag kom fram till lät mest logisk och genomförbar någon gång i framtiden utan att egentligen veta ett skit var samma teori som filmen jag kollar på använder sig av SÅ JAG KÄNNER MIG OFANTLIGT MEGASMART EGENTLIGEN UTAN ANLEDNING MEN JAG NJUTER I FULLA DRAG! Hehe. Så, var var jag?
Jag funderade på var mina hörlurar är!
Vid fikat tidigare fick jag en massa saker att läsa och kolla på samt en del saker att lyssna på men minns inte namnet på typ något men har fått en låt länkad till mig så tänkte att jag kunde lyssna på den åtminstone meeeeen jag hittar inte mina hörlurar. Nu när jag tänker på det var de borta igår med faktiskt... Jaja, de kommer la fram. Som mitt halsband i morse! När jag låg där på badrumsgolvet och kollade under badkaret sa pappa att det låg på hans säng. Enklare än väntat men det tog mer energi än väntat att upptäcka det. Nu blev det ju lite filosofiskt när man satte det så. Eller tja, om man tänker på det ur mitt sätt att se på det vilket jag börjar lära mig inte nödvändigtvis stämmer överens med andras sätt att se på det men det gör väl ingenting. Nä det är ju bra! Stannade upp och tänkte lite där (tankepaus) vilket väl inte märks för andra såvida jag inte skriver tankepaus då det är en flytande text så det borde man kanske börja göra. Fast egentligen, hur intressant är det för andra att få reda på när jag stannar upp och tänker? Kanske inte så väldigt.

MINA HÖRLURAR KOM FRAM! Snackade med min syrra som efter övertalning berättade att hon lagt dem bland mina noter vilket ju var en fullständigt logisk placering men de kom fram i alla fall så nu är jag nöjd.

Det här blev ju otroligt långt och inte särskilt sammanhängande så jag kanske borde avsluta nu och kolla på min film och det fick mig att tänka på att jag kanske borde fixa någonting fint att skriva när jag avslutar. Man skulle ju kunna köra på hejdå men det känns ovanligt fantasilöst.
Få se nu.
Oj nu händer det grejer i filmen.
Hoppa inte ut genom fönstret!
Ja det funkar, det kör vi på.

Hoppa inte ut genom fönstret!

Hmpf

Aaaaah blöh jävla sak.
Vet inte riktigt hur instrument åldras men skulle tro att min flöjt nu har kommit upp i trotsåldern. Inte nog med att den förut inte ville spela som jag ville vilket jag kan ha överseende med så (ja det är självklart dens fel) drog den till sig en massa vatten nu när jag skulle vattna ngn växt. Nej det är inte dens fel men jag blev sur när jag skulle torka upp en massa vatten så jag skyller på den. Jävla flöjt.

Jag brukar vara kompis med min flöjt på kvällarna men då kan jag ju inte spela så nu tänkte jag på en grej. Man kan la spela i garaget? Det ligger bara ngt kvarter bort och är ju låst så det borde inte vara skumt folk som håller till där när det är mörkt. Skulle jag inte störa ngn, stanken kan man la stå ut med. Elr nä jag skulle bli lika aggro som jag är nu tror jag faktiskt. HATAR garagelukt.

Jag ska gå och fika. Det är bra. Jag behöver ha en kaffe och en stund iväg från min flöjt som anklagande ligger tyst och kollar på mig bara för att jag skriver en massa skit om den här.

Sömn och korvkiosker

Men ah det här var ju helt meningsfullt. Lyckades inte somna igår på typ aslänge och sen har jag vaknat lite då och då under natten bara för att. Nu gav jag upp det där med att somna om, sitter småsur i sängen och fryser i väntan på duschen. Ska inte ha första lektionen idag så jag skulle inte behövt gå upp förrän en- och en halv timma senare än vad jag nu gjorde. Gör väl egentligen inte så mycket men det är riktigt irriterande. Sova är ju det jag vanligtvis är bra på?
   Men kan passa på att skriva om saker från igår!

Jo vi var på Liseberg igår, min familj och en annan. Jag förstår inte riktigt vitsen med det men snackade om en del grejer på vägen hem :) (åh vad skönt jag fick mig min dusch!) Ja snackade med en person också, fan vad jag gillar den där korvkiosken som heter någonting på "J" vad det nu är (Johansson? Jansson?)! Helt underbar <3 Kan förklara för den som inte vet vad det är för ställe. Korvkiosk, den delen har man nog redan snappat upp. Men det som gör den så underbar är att när man beställer en burgare får man frågan: kött eller vegan? Dessutom finns där falaffel och andra liknande produkter på menyn likvärdigt med köttprodukterna. Har funderat en del på hur det kommer sig, tycker det är så det borde vara och kanske att de har insett det, men när vi gick förbi senast så frågade vi i alla fall. Elr tja, först frågade vi om de hade toaletter och det hade de inte, den som jobbade hade helt enkelt inte tid att gå på toa så det var överflödigt. Onödig fakta. Men efter det frågade jag och Pappa ut människan som stod där. Han sa att de helst hade velat ha helt vegan, men sen finns det ju de människorna som bara "inte klarar" att inte äta kött så man skulle begränsa sin kundkrets lite för mycket på det viset. Men som alternativ, det funkade bra. Han sa att man ju var tvungen att nicha sig och det här var ett sätt som kändes bra. Själv var han inte vegan eller ens vegetarian, men när han hamnade där åt han vegan-alternativet. Inte någon större skillnad. Innan vi gick iväg sa han faktiskt att det hände att köttet tog slut, när det gjorde det serverades köttätarna veggiebiffen och de brukade inte märka någon skillnad. En så go' känsla när vi gick därifrån, kändes så rätt! Kan spinna vidare en jävla massa på ämnet men inte nu, frukost känns mer aktuellt för tillfället.

Godnatt tänkte jag skriva men det kändes inte helt rätt ;)

Äh rubrik! Ska man skriva rubrik det orkar jag inte...

Jag har lust att klaga. Stod och borsta tänderna och det ända jag ville var att klaga även om jag bara minns ngn sak nu så det lär inte gå så bra men man kan ju alltid försöka >:)
JO!
Varför i hela fridens namn ska man kunna en massa grammatik???!!! JAG FATTAR INTE! :o

*gillar inte...


Asså visst, lite är vettigt. Lära sig andra språk och hela köret men alla dumma namn på alla dumma former nä jag vill stå på huvudet. Kunde man åtminstone inte ha ett logiskt system för namnen så att det man la tid på inte var namnet på formen utan själva formen. Men nänä, vi byter betygssystem och namn på kurser vilket är helt jävla meningslöst men det man behöver lägga energi på det kan vi låta ligga där lite till tills det blir ännu mögligare.

Jag gillar språk, det gör jag. Det är kul.
Jag gillar att veta hur saker funkar. Det är kul.
Jag går natur därför, man får veta hur saker funkar. På en djupare nivå, kul. Men alla tycks ha en så skum uppfattning om hur språk funkar? Inte samma sak! Språk är en sorts konst. Olika mindre delar skapar en större helhet. Som jag sa till en annan idag när jag klagade på det då med, jag är inte intresserad av vad en gul cirkel kallas när jag ser den. Jag är intresserad av vad den är den del av. Det kan vara intressant att se vad den här gula cirkeln kan skapa och väldigt intressant hur man kan ändra hur den här skapelsen ter sig, att det är en gul cirkel bryr jag mig inte om.
Om man ska ta å överföra det då:
Jag bryr mig inte om vad ett litet ord i en mening spelar för roll. Det börjar bli intressant när man skapar saker med detta ordet och ännu mer intressant när man ändrar på det man skapat, (en mening, liksom det man brukar skapa med ord) och får det att te sig helt annorlunda eller bara kännas lite på ett annat sätt genom att ändra på det lilla ordet jag snackat om här ovan.

Jag skulle störtgilla grammatik om meningarna vi dissekerar var texter och orden vi så bestämt ska analysera var meningar.

Fast nä. Apa är en artbestämning och ett substantiv.
Tankar är abstrakta vad det nu var och också substantiv.
En stol är bara ett substantiv.

Meeeeeen, jag antar att det ända vettiga i nuläget ändå är att plugga en jävla massa skit jag borde kunna på lite för kort tid trots att det kmr vara tråkigt som fan, le, va' glad å få skiten överstökad så slipper jag den. Lär inte bli några stora ändringar även om jag skulle klaga på ngn annan än den som får för sig att läsa detta.

Kanske dags att avsluta med ngt positivt :)

Hmm...

Jag ska sova. Det är positivt. Jag är trött, jag vill sova. Alltså ska jag sova och det är positivt.
Sov gott datorn :)

Hjärnan på chuffle

Jag är en liiiten underlaaat å på bemärkelsedan'
Jag har den äran, jag har den äran att gratulera.
Men en roooosa tulipaaaan det vill jag alls inte ha!
Jag vill ha brännvin jag vill ha brännvin och coca-cola.

Tror jag minns den lite fel asså...
NÄSTA!!

Tanken har väl snuddat mig, men aldrig att den nuddat mig. På nått' sätt inte tänkt mig att det skulle va såhär.
   Har du tänkt på din egen begraving, Snook

Jupp, det har jag. Tänkt på det att när jag inte längre finns, då ska det visa sig vilka som är beredda att ta sig tid för att visa att de bryr sig om mig. Då ska människor berätta för andra, för mitt minne, vad jag betydde för dem. De ska berätta om mina bra sidor och de ska erkänna saker de tänkt på. För mitt minne.
   När jag inte längre finns ska människorna runt mig uppskatta våra stunder. Först då, allra troligast, kommer min döda kropp få höra saker andra ansåg men inte riktigt vågade säga förrän ingen längre lyssnade.
   Kanske först då får jag veta vad jag gjorde fel, när jag inte längre kan rätta till det.

Kan en fortfarande levande få ha en begravning?

NÄSTA!!


De ska ha demokrati, det är bra för dom och vi, vet så mkt mer än vad de vet så, att det här är rätt medicin, bränna spränga alla svin, de kmr tacka oss och vi får rätt till slut!
Jag sprängde en man idag, ja han brann ganska bra, tog hans fru sen och sa: ner på knä och sug av!
Sen gjorde vi likadant, vi sprängde våldtog halva stan' för vi hade inget val det här är 2000-tal.

Dags för slagsmål!
-De förstår inte sitt eget bästa
Dags för slagsmål!
-Fortsätt pressa fortsätt pressa fortsätt
Dags för slagsmål!
-Det ska bli ett fritt land
Dags för slagsmål, dags för slagsmål!

   Dags för slagsmål, Navid Modiri & Gudarna


NÄSTA!


Det finns så många vägar man gärna ville gå. Så många fillifjonkor man borde hälsa på. Det finns så många saker men inte kan förstå, att somliga är stora och somliga är små.
Att somt är svart och somt är vitt och skillnaden på ditt och mitt. Och dur och moll och troll och troll och ja och nej.
Jag är ett mumintroll som tror att världen kanske är för stor för mig.

   Mumintrollets visa, Johanna Grussner, Tove Jansson, Erna Tauro, Mika Pohjola

Samma färg fast blå.

24/8, Göteborg

Flyger hon eller saknar hon mark att stå på?


Lyfter hon tungt eller svävar det över henne?


Stöter hon bort mörkret eller lämnar det henne?

Misslyckanden och zombies

Hooo jävlar, skills. Som fan asså.
Sitter här i soffan med den nya datorn jag fick förut idag och tappade bort inom fem minuter. Ska fan aldrig släppa den ur siktet igen. Första veckan på nya skolan JAAAA vilket bra tillfälle -.- Nä Hedda, Henrik med hatten och Charles, är evigt tacksam att ni hjälpte mig där asså. Den kom fram senare under dan', som tur är. Puh.
Men där tar det inte slut. Jo. Elr där var det slut, men jag har inte tagit det från början.
Låt oss (tja, mig...) ta det från början.
Jo.
Jag lyckades med det klassiska, tappa tallriken. Första lunchen, helt plötsligt låg maten på bordet och talriken på fel håll. Gav iaf ett intryck ;D
Å så en sista grej men det var jävligt lätt löst, satt ett lås på mitt skåp så jag har snott ett annat 8) Ska vi se vad för utmaningar morgondagen bjuder på. Funderar på att cykla så att  vara vilse i Mölndal ligger la ganska bra till?
Det som inte dödar dig gör dig starkare säger man ju.
Får mig att tänka på en konversation tidigare idag om just det. Hur fan funkar det på zombies? Första problemet är ju att de faktiskt är döda. Men själva grejen med zombies är ju att de går omkring, så då lever de ju på ngt vis?
Alltså, zombies lever då ju på ngt vis.
Men tänk dig att du hugger av armen på en zombie. Inte fan blir den starkare då? Den lever ju fortfarande då. Vi va inne på att andra armen kanske blir jättebiffig men det känns inte riktigt rätt, det borde ju vara en ganska känd förmåga.
Nä, tål att tänkas på.

(Kan inte alls vara så att ordspråket inte stämmer och/erl att zombies inte finns mer än i tankarna, inte alls)

Utvisning:

är det skolan som härmar sporten eller sporten som härmar skolan?

Ett utdrag från mina drömmar

Det svärmar fram runt oss. Alla är de suddiga, snabba som fan, farliga.

Bam BAM!!!

Mamma och syster faller ihop. En kula genom huvudet. Jag skriker, jag har panik, vi springer. Ut från den öppna bilen. Bort från det fina området. Svärmen är borta.
Nu är det bara jag och pappa.

Vi har ingen aning om vad vi ska hitta på, vi rör oss runt gränder och handlar på det som blir utan att riktigt reflektera.
Pappa får syn på min syster. Hon går, hon går mot honom. Hon öppnar armarna för att krama honom. Han springer för att möta henne.
Hon dog?
Hon sträcker fram ena handen framför sig mot hans huvud. Hon ler inte längre.
Fel.
Så fel.
Pappa viker sig för att möta den. Bilder flimrar förbi mina ögon tonade i blått, grått och svart. Det är ett skepp. Skärmar, kontrollpaneler, varelser flimrar förbi. De vet. De kontrollerar.
Jag vrålar åt honom, jag hoppar, springer runt, drar i honom. Vi flyr. Bort från min syster så fylld av död. Han mötte aldrig hennes hand. Jag vet att det är viktigt.

Gömda i ett skjul får jag ta del av det pappa såg. Får ta del av det han kände.
Hade inte jag hindrat honom, väckt honom, hade hon tagit det. Hon hade tagit allt det som var viktigt i honom, det inuti honom. Hon hade dragit ut det ur hans huvud.
Jag räddade hans liv.

Vi går, vem vet varför.
Vi är bevakade.
Det är mörkt omkring oss. Smala gränder, lutande hus av tegelsten och ruttnande träpinnar.
Tiden är en storm. Kan det ha gått en minut sedan halva min familj blev skjuten eller ett par år? Jag har inget sätt att veta.

Med grinden bakom oss, i slutet av den lilla tunneln ser jag henne. Hon är bilden av oskyldighet med sitt blonda, långa, vackra hår och den ljust blommiga klänningen. Trots att det är långt borta ser jag hur hon andas djupt, lika chockad som jag. Hon säger det inte, men jag hör hennes tröstande röst med orden se, allting är okej. Jag är okej, här är jag. Jag lever, så så och jag springer gråtande mot henne med öppna armar.
Min mamma har inte blont hår?
Bilder flimrar förbi mina ögon, de kommer oftare och oftare.
Ett skepp.
Hon sträcker ut ena handen. Ögonen är mörka.
De flinar.
Jag rör mig mot henne. Min mamma. Med det stripiga håret och den blommiga, flygande klänningen.
Ofta att mamma skulle ta på sig ngnting sånt?
Handen är utsträckt framför henne. Jag viker mig framåt, kan inte hjäpa det. Jag dras mot hennes hand. Jag vill inte springa mer.
De vet.
Jag sneglar upp och ser mamma med hennes slappa kinder hängandes fast på benet, mörka tomma ögon och sönderslitna klänning. Hon utstrålar död.
Det här stämmer inte.
De kontrollerar.
Jag använder all kraft jag har för att inte nudda vid den utsträckta handen. Jag vet hur allt mitt liv skulle dras ut genom huvudet, jag känner hur jag, det inre jag, börjar skruva på sig och lossna från köttet det växt in i. Jag skriker. Handen är nära.
Fel.
Pappa drar i mig men jag känner det nästan inte. Han skriker men jag hör det nästan inte. Jag vägrar vara del i det här. Jag drar mig bort, bort bort bort bort bort.

Jag vaknar.

Morgonfunderingar

Jag funderar på en grej. Denna morgonen har jag hunnit fundera på jävligt många grejer men den här var helt klart den mest meningslösa och den jag bara inte lyckas släppa.

Jo.

Det är ju en barnsaga där en prinsessa eller vad det är spenderar sin tid inlåst i ett torn. Vad fan gjorde hon av sin tvätt? Jag måste erkänna att jag inte kan sagan särskilt bra alls men hon var la inlåst i tornet av sin mamma elr ngt. Okej, där kan jag acceptera att även om det var omöjligt för henne att ta sig ut kanske dom hade ngn anordning med ett tvättnedkast och ngt sätt att få in mat och rena kläder till na'. Men sen har jag för mig på slutet att mamman vart inlåst och den fina flickan som varit där fick göra vad fan hon ville och så skulle ju tanten stanna där i all evighets evighet som det är i sagor, men hur fan skulle hon kunna det?! Hon överlever la max två veckor, förutsatt att det regnar. När det kommer sådana där vyer in i framtiden där de säger att alla ju faktiskt blev lyckliga och tanten var där och var ensam, det går ju inte. Tanten är död. Om hon nu inte var det, inte nämner de några problem med att hon skulle ha trasiga och skitiga kläder och se ut som ett vrak.

Näh, någonting känns inte helt rätt.

Fast det är inte det enda jag tänkt på som inte känns helt rätt.

Innan jag började tänka på prinsessor i skitiga kläder tänkte jag på, tja, hur jag vill leva livet kan man kanske säga. Eller, framför allt hur jag inte vill det.
Det liv man har framför sig är ju att utbilda sig bäst man kan, finna en plats och de rätta orden för att beskriva sig själv. Det här gillar jag, det här gillar jag inte. Jag hör till dem som sysslar med det.
>>Jag är en musikmänniska, det är bara den jag är.<<
  >>Jag måste göra någonting, jag kan inte sitta stilla. Hemmabyggen, innebandy, det är den jag är.<< Passa in i framstegssagan alla lever efter.
Jag vill inte. Jag ser inte meningen.
Jag är inte typen som kräver absolut frihet, som springer runt och lever enligt egna lagar. Jag låter gärna någon annan säga åt mig vad jag ska göra.
Men det här vill jag inte vara en del i. Jag vill inte att mitt liv ska spenderas springandes fram fram i ett hetsigt samhälle som aldrig får nog. I en värld som inte räcker till alla, som blir mer otillräcklig ju mer man driver på. Och vi eldar på som fan i pannrummet.

Det får mig att vilja spy.

Jag känner mig som den där prinsessan i sagan, inlåst i ett torn. Fast utan ngn som tvättar kläderna för mig. För var dag som går stinker det mer och mer.

En dag tillägnad pensionären med vitt skägg

På ett fält utanför stan, så ska de va :)

Då försöker man sig på en bild då. Å herre jävlar. Skills. Nja. Sitter här å e butter över mitt sommarlov som inte är så mycket till sommarlov. Såhär som på bilden, de e så de ska vara. Tja, de va i helgas. Imorgon ska jag upp sex igen då, tredje och sista veckan. De klarar jag! Hade ju faktiskt sovmorgon imorse, tajmade han coola gubben i rullstol som satt utanför och rökte. Jag diggar verkligen honom! Han sitter där mest hela tiden med sitt vita långa hår och ännu vitare skägg. På armarna kan jag se gamla tattueringar och han har en ring i örat. Som om inte de va nog tar han sig fram i sin rulltol på det mest underbara vis. Han tar inte tag i hjulen utan han går som vanligt, bara att han sitter ner. Nä jag diggar honom. Att han sa att jag var "grann" när jag gick förbi där imorse var la bara till hans fördel. Tänk om man hade hans utstrålning som gammal gumma, de skulle va ngt! Får la sätta upp som ett mål ;)

Börjar de bli dags att lägga sig då, hade sovit som en liten... vafan e de man säger? Vad ser oskyldigt ut...? Hade sovit som en liten hundvalp vid, men nej jag gillar inte hundar. Bäbis? Brukar väl inte va de lättaste att få att sova. Tant? Katt på sömnpiller? Hade sovit som en liten katt på sömnpiller nu om de inte vore för den tre timmar långa lucka som blev när jag bara skulle sträcka ut ryggen på sängen. När jag vaknar kommer mammas kusin in genom dörren å vi skulle ut å äta å hela köret. Smått förvirrad var jag. Måste sluta somna överallt, hela tiden. Jag vaknade till ordentligt först för ett litet tag sen och nu måste jag i säng om jag ska ha någon chans att lyckas ta mig upp imorgon! Inte direkt så att jag flyger ut ur sängen förväntansfull över de timmar jag kmr spendera i en soffa, jag, min mobil och min arbetskamrat. Det här med att snacka går inte så bra. Men sova va de ja. Avsluta på ngt vettigt sätt ska man la också göra...

Godnatt på mig och sov sött :)

En kanins dröm

I ett hav av små välklädda, otroligt osociala, pianister stod jag med min flöjt och förstora kläder å var nervös som in i helvete. Det är ofta jag önskar att var är en genomcool skurk ur en actionfilm som ba' kunde gå runt å göra va fan som helst utan att ens darra på handen, bara brillorna är på. Eller som han i skyttet som går runt i konstant zombiemood. Träning, tävling elr övningsmatch kvittar, samma min, samma lugna lunkande fram för att dra loss pilarna och med ögonen konstant halvstängda. Men nej, jag envisas med att bete mig som en kanin som gömmer sig för en armé övertaggade jakthundar så fort det råkar vara någon som hör mig spela. "Vana" säger min lärare, "men man märkte det inte det lät ju jääätteebraaa!" säger mamma. Ha! Nä för fan, nästa gång har jag bitmärken efter en kort bekantskap med första bästa zombie och klädd i läderkläder med vapen innanför jackan spelar jag. Då jävlar ska ni få se på solo! >:D
   Fick mig att tänka på, Re: Your Brains av David Coulton, en helt underbar låt! :)

Draken, 4:e och sista delen! :)

   Det ringde ut till rast i den gamla skolan, eleverna sprang ut på skolgården och Draken gick in i klassrummet.

-Varför lär du dina elever att bry sig så mycket om pengar och att jämföra sig med andra? Borde inte du se till att de fortsätter vara glada och fritänkande även när de blir äldre?

-Men det är ju inte upp till mig! Jag ska lära ut matte och geografi, engelska och historia. Hur de sedan lever sitt liv kan inte jag påverka.

Läraren kollade ner i sina papper och rynkade pannan på typiskt lärarvis.

-Men det är det ju! sa Draken förvånat. Du lär barnen om allt annat, borde inte perspektiv på vad som är viktigt i livet vara en del i detta?

-Men det är inte upp till mig, upprepade sig läraren. Även om jag försökte skulle samhället lära dem annorlunda. Det de såg på TV skulle visa någonting annat. Deras framtida chefer skulle säga någonting annorlunda och i tidningen skulle de läsa om alla dessa stjärnor och vilja bli som dem. Så vad kan lilla jag göra?

   En besviken och uppgiven drake hade lämnat det rummet och vandrat bortåt, han hade gett upp sitt sökande. Alla bara skyllde på varandra. Ingen tänkte vara den som började förändringen. Han förstod det inte. Till slut satte sig Draken bland de uteliggare och fyllon som höll till i skuggorna under bron och berättade för dem om sina problem. Han berättade om alla han pratat med sedan han hade vaknat och vad de hade svarat. Sedan berättade Draken om sina tankar, hur förvånad han var på att alla kunde finna sig i att vara olyckliga och bara säga att de berodde på någon annan. De fyllon och uteliggare som satt omkring honom berättade då om hur de hade försökt och hamnat där de nu var.

-Jag försökte göra allt bra, det ena ledde till det andra och för att tränga ute alla problem runtomkring blev det såhär, sa ett fyllo med långt tovigt hår, söta kinder och en flaska i handen.

-Du förstår, sa en man i trasig kostym, ingen vill tänka. Man vill passa in, vara varken för mycket eller för lite och det tar energi från vad som är viktigt. Ju mindre glädje och energi man ger, desto mindre får man tillbaka. För tillfället har glädjebörsen krashat och BNP ligger på noll, försökte mannen förklara för Draken.

-Ja det är bara vi som ger varandra lite glädje här!

Fyllon och uteliggare la armarna om varandras axlar och någonstans fortsatte någon som Draken inte kunde se i samma anda.

-Kan du tänka dig, om alla ändå hade det vi har?

Det blev tyst och man kröp ihop i den vinande vinden som luktade avgaser. Det var då Draken bestämde sig för att han skulle vara den som började sprida glädje och omtanke med flygkonster och allt han kunde komma på. Draken skulle resa runt och förklara vad han hade insett för de som ville veta. Han förstod att någon måste vara glad och uppskatta det som fanns att uppskatta. Draken insåg att det finns mycket han kan göra utan att vara politiker eller lärare, journalist eller stjärna i ramljuset och att det var dags att göra det.

   Låt oss hoppas att dagen då Draken vaknar kommer snart. Fast är det bara en mytomspunnen sagovarelse som kan sprida glädje?

Draken, del 3

   Efter att ha funderat ännu ett tag till och letat ännu lite till frågade Draken en journalist.

-Varför gör du ingenting åt att det är såhär? Ingen är glad och politikerna kan ingenting göra för ingen vet om problemet säger de. Det är väl din uppgift att göra någonting åt det?

-Men det är inte mitt ansvar, det finns ingenting jag kan göra! sa journalisten och viftade med sin penna. Ingen vill läsa om det, alla vill läsa om de rika, vackra och lyckade stjärnorna Tidningen säljer så bra när jag skriver om dem.

-Är det verkligen så viktigt att sälja så mycket, spelar det verkligen så stor roll? Det enda jag sålt var lite eld en gång för länge sedan.

-Säljer jag inte bra får jag inte pengar. Hur hade du tänkt dig att jag skulle kunna åka runt i den där - när journalisten sa det pekade han ut genom fönstret på en stor glänsande bil med sin penna - om jag inte tjänade pengar?!

När Draken gick sin väg funderade han på varför det där med bilen var ett bra argument. Att döma av hur sur mannen med pennan var kan den inte ha gjort honom så väldigt glad.

Superstjärnan men de perfekta blonda lockarna stirrade på Draken.

-Du förstår, jag pratade med en journalist tidigare idag som sa att han var tvungen att skriva om såna som er, att människor ville läsa det. Varför då? Ni ser inte ut att vara så intressanta.

Superstjärnan och hennes gäst såg inte så lite förnärmade ut. Draken hade gått in till deras inspelning när han faktiskt inte lyckats förstå vad som gjorde deras problem så mycket mer problematiska än alla andras. Efter att Draken förklarat varför han var där öppnade stjärnan med de perfekta blonda lockarna munnen för att prata men det tog en stund innan någonting kom ut. I vanliga fall hade vakterna kommit och vänligt burit ut den oönskade gästen ungefär nu men det är inte så många som gärna ger sig på att vänligt bära runt på drakar utan att ha en väldigt stark anledning till det. Att draken bara ville prata var verkligen inte en anledning stark nog att ens nämnas. Om huset brann och några skådespelare flög runt kanske man kunde börja överväga att överväga det.

-Det måste vara för att vi lyckats så bra… sa hon till slut. Folk vill säkert veta vad vi gjort för att vara så rika och vackra.

-Och när de skriver dåligt om oss så kanske de känner sig lite bättre! fyllde gästen  i.

Efter att ha sagt det kände de sig båda två ganska nöjda med sig själva, det var ett bra svar. Draken höll dock inte med om den saken.

-Men vad tjänar det till att höra om andra man inte känner som är lyckade och verkar vara glada? Jag vill ju vara glad själv, svarade Draken

-Jag… vet inte riktigt, sa hon och fingrade på sina lockar. Vi lär oss liksom att det är så det ska vara.

Det finns alltså de som ser glada ut och de som kollar på dem i stället för att vara glada själva och så lär man sig att det ska vara.

-Adjö! sa Draken och gick sin väg, tänkandes vidare på den tanken vilket gjorde att säkerhetsvakterna andades ut en stor lättad suck.

Senaste tiden har jag ägnat åt att bråka med min scanner. Jag tänkte lägga upp en bild tillhörandes sagan om draken men det bästa jag lyckats få till är att den scannat halva, såååå, det får va. Kanske lyckas med det ngn annan gång ;) fattar inte det att våra skrivare alltid ska jävlas med oss, som om vi har fått en förbannelse över oss. Jag kan inte komma ihåg senaste gången jag lyckades skriva ut elr skanna på första försöket. Den som ändå vore häxdoktor...

Draken, del 2

   Draken hindrade en stressad människa i grå kostym och frågade var han kunde hitta den som bestämde i den här staden.

-Alla vi bestämmer. I alla fall bestämmer vi vem som ska bestämma. Politikerna vi valt kan du säkert hitta om du ringer 118 100. Jag måste dra nu, ha de! och människan i grå kostym klapprade iväg på de lackade klackarna och blev en del av massan.

Folket bestämmer alltså men ler ändå inte, reflekterade Draken medan han gick för att leta efter en telefonkiosk. Draken hade bestämt sig för att gå till botten med det här och arbeta sig ner från toppen. Draken skulle hitta en politiker.

   Efter att ha funderat och letat en hel del frågade Draken politikern med den stora röda näsan varför han hade låtit det bli såhär. Ingen var ju glad eller hade vad de ville ha.

-Det är ju inte mitt fel! svarade politikern förnärmat. När jag vill någonting blir jag ju bara nedröstad så vad kan jag göra? Mitt jobb är att ge förslag klädda i vackra ord som andra röstar ner och själv rösta ner andras förslag, så vad kan jag göra?

-…Det skulle nog inte gå till så om alla faktiskt förstod hur viktigt det var, lade politikern med den stora näsan till efter ett tags funderingar, fast det är ju inte min sak att se till.

-Nähä, adjö då. sade Draken och gick.

Draken, del 1

I en grotta någonstans djupt inne i skogen sov en drake. Draken hade sovit där i hundratals, ja kanske till och med tusentals år. Man kan ju bli så trött efter att man har ätit. Men nu var det dags för draken att vakna.

   På stela ben gick Draken ut ur sin grotta och följde slött med blicken några myror som irrade runt bärandes på tallbarr.

-Aauw åheeh eih åuw ed? sa Draken samtidigt som han gäspade riktigt stort.

-Vad säger du? frågade myrorna lite irriterat. De hade helst fortsatt att gå omkring med sina tallbarr utan att bli störda för det är så myror är.

-Vad håller ni på med? upprepade sig Draken, den här gången utan att gäspa.

-Vi bär tallbarr. Inte mycket att se. Du kan väl gå och prata med någon annan?

Att prata med myror är alltid lika hopplöst, tänkte Draken. Alltid så upptagna av sitt arbete att de inte hinner med mycket annat.
-Men vem finns här att prata med? frågade han.

-Gå åt det hållet så kommer du till en stad, i den finns det människor. Du kan prata med dem.

Redan innan meningen var avslutad var myrorna på väg bort så Draken traskade iväg genom skogen, bort från myrorna som tydligen inte ville bli störda mot staden där det kanske fanns några människor att prata med.

   Och så kom det sig att efter en lång promenad genom skogen kom Draken fram till staden. Men staden såg inte ut så som han tyckte att en stad borde se ut. Längs kanterna på de grå husen satt människor med sorgsna blickar i otvättade kläder. Längs gatorna rusade välklädda män och kvinnor runt med huvudet högt och inte ett enda leende kunde han se. Han gick fram till en nedslagen människa som satt vid ett särskilt grått och tråkigt hus.

-Varför sitter du bara här? Du ser inte ut att tycka det är så roligt, frågade Draken och satte sig med en duns bredvid.

-Jag har inga pengar och tiden bara försvinner. Det finns ingenting att fylla den med utan pengar.

Draken tyckte det lät mycket konstigt, sade förbryllat adjö och gick fram till en av alla de som sprang runt på gatan.

-Varför ler du inte? Vart är du på väg i sådan brådska?

-Jag måste skynda mig att tjäna pengar, jag blir ju inte yngre. Du vet, tiden går så fort. Den bara flyger förbi. Ingen tid för leenden.

Draken stod kvar medan människan anslöt sig till de andra. Det här var mycket lustigt, tänkte Draken. Så som Draken mindes människorna bakade de bullar och slog på varm sten, då hade de minsann tid att le och prata lite grann. Visst fanns det de som rusade runt och försökte sticka Draken med små järnpinnar men det var ju ingen som tog notis om dem. Numera verkade alla vara i samma sinnesstämmning som de där stackarna med järnkläder och järnpinnar. Antingen under förberedelserna för att peta på Draken och prata stort eller efter då det inte hade funkat. Var har det blivit av de glada spelmännen på gatorna, bönderna som ropade ut sina varor lite varstans och alla glada bullbakare? Tänk att man hade kunnat låta det bli såhär. Nej, Draken bestämde sig för att leta upp den som styrde och fråga vad som gått fel.

Inget liv.

Jag har aldrig förstått det uttrycket. I alla fall inte på det sättet det används. Jag menar, vad man än gör har man ju ändå ett liv, undantaget om man skulle vara riktigt ordentligt handikappad. Sen vad man gör med sitt liv har väl inte andra att göra med så länge man inte skadar andra. Och varför ska festa klassas över en myskväll hemma? Visst är det väl oftast roligare att tillbringa en dag med vänner men det är ändå upp till en själv att välja vad man gör, är man hellre med sig själv måste det inte vara dåligt. Alla är så jävla rädda för att vara ensamma och för att känna sig mindre ensam med sin ensamma känsla ser man ner på andra som klarar det. Kan man inte bara lämna andra att göra vad de vill, även om det inte är just ditt första val? Nej jag förstår inte varför man ska klassa andra som grovt handikappade eller döda bara för att de sätter annat överst på listan. Sen är det ju en annan fråga om man tycker om det liv man lever elr inte. Det är fortfarande ett liv.

Låt mig severa några saftiga frågor

En enkel fråga: du har ansvaret för någonting viktigt, det handlar inte bara om dig utan det handlar om någons framtid. Är det värt att lägga energi på?

En enkel fråga: du har ansvaret för att de som har ansvaret för andras framtid har resurser nog att ta det ansvaret och lyckas. Det saknas någonting för att det ska funka, ser du då till att lösa det?

En enkel fråga: du har makt att påverka vad som händer med framtiden till det bättre och det liv du kommer att få som gammal, även livskvalitén för de som lever i framtiden och förbereds för detta nu, gör du det?

Jag har börjat inse att många inte kan svara ett ärligt ja på detta. Det jag syftar på med frågorna ovan är skolan. Det är ett sätt att skapa sig en framtid. Men en välutbildad befolkning som kan utföra avancerade jobb är det en väg till ett lands välstånd med stor konkurrenskraft och välmående befolkning. Men om man inte lyckas utbilda vår framtid, vad fan blir det av det här då?

Våra lärare som är de som till stor del ser till att få oss intresserade, lär oss saker och motiverar oss till att satsa stort får det allt sämre ställt. De lämnar oss när deras villkor bara blir allt sämre och lämnar framtiden att sköta sig själv, någonting som bara inte kan sluta bra. Men jag skyller inte på dem. Eller jo, jag skyller på de som tagit yrket i brist på annat och missköter det. Det finns bara så många exempel på de som behöver extra hjälp där läraren inte ens försöker. Min pappa var själv lärare, med villkor som bara blev allt sämre gick han över till annat. Du är anlitad för att utbilda men det du egentigen gör är att sköta administration och se tiden till det du borde och vill göra försvinna, hela tiden med alldeles för lite pengar för mödan och arbetet med hem i väskan.

Men så finns det de som sitter med makten att förändra, de som kan flytta pengar från skumma affärer till vår framtid. De som har makten att flytta pengar och göra att vara lärare till någonting som är värt mödan och därmed höja kvalitén på framtiden gör det inte å de som skulle vilja får inte chansen. Tänk, det tycker jag är fel och säg den som inte gör det? Jag ägnade matten idag åt att snacka om just det här och det känns verkligen som man behöver göra mycket när man hör om hur andras syskon lämnas åt sig själva när de är i som störst behov av hjälp. Och så det som får mig att reagera starkast, jag märker hur dåligt min syster mår när de enkla saker som skulle kunna hjälpa henne inte märks av, alls. Alla har inte lika lätt för allting, det är bara så det är men idag har lärarna inte tid att ta hand om det. Alla kan inte följa samma mall och genom att ge lärare mer tid, pengar och frihet skulle man lösa så mycket. Man skulle locka de mest motiverade till branschen, de skulle stanna och ha möjlighet att göra det som behövs. Men det gör man inte. De med makt säger att man måste satsa pengar på att skapa arbeten idag, men jag tycker ändå att det borde vara mer värt att lägga pengar på arbeten i framtiden i första hand. Idag blir så lätt igår men imorgon måste först bli idag för att hamna i det förflutna. När dagen redan är illa ute, borde man då inte satsa på morgondagen för att rädda nästa dag redan innan dagen råkat illa ut?

Åh det är så lätt att göra, så förbannat lätt för oss att fixa till. Det finns redan de som valt att lägga sina dagar på att kämpa för det, det som är kvar att sköta är att ge dem makten. Och detta går inte till som det gjorde förr med svärd, gift och bedrägeri. Det som krävs idag är att ägna en kväll åt att leta upp en person och de som denne identifierar sig med, skänk sedan vart fjärde år den personen en röst. Lägg en liten lapp i en liten låda. Det som egentligen saknas är intresset av att vårda morgondagen och förmågan att se framför det som utspelar sig just nu, trots det att det är vad många tror att de gör.

Det här är någonting man hör om hela tiden, problem, lösningar, tankar och kritik målas upp för oss konstant. Jag måste säga att det fascinerar mig hur man kan kolla rakt mot någonting utan att se ett skit.

Välkommen Ella...

...jag är nu en av alla dessa bloggare.
Varför gör jag det här då? Ja, det vet jag inte riktigt. Jag fick väl helt enkelt lust. Och så har jag jävligt tråkigt för tillfället.
Vad hade jag tänkt skriva här då? Det vet jag inte heller. Jag tänker väl att det kan vara kul att ha ett ställe att skriva ner tankar på och få en anledning till att faktiskt skriva ner dom där sakerna jag tänker på. Så, här kommer det att få stå det mesta mellan drakar och samhällsåskådningar. Ha det så trevligt :)